Category Archives: Gungande stolar

Mammas julklapp (En dikt om pappa)

20141028_103117 (1)Stövlarna är gröna
sjunker ner i myren
Hinken är röd
fylld med hjortron
Skjortan är rutig
knapparna är knäppta
Ärmarna är nervikta
Ryggsäcken är trasig

Pappa är du lika spenslig nu?
Vandrar du på gator av guld?
Pappa är du lika fin
klädd i din ljusblå kostym?

Morbror Sven jag och pappa
Var Stefan med?
Halvligger runt elden
Kannan står på
Kaffet ska ösas
Kåsan väntar
Kniven är vass
skär det torkade renköttet

Din blå cykel
Som du trampade fram till myren
Står hemma på gården

Myrarna runt Mertajärvi
Är fyllda med guld
Där dansar myggen
Där svärmar knotten
Där går vi inte vilse.

//Ruth med h

Mormor i drömmen

Mertajärvi Det var som om hon alltid hade trampat på just den här jorden. Hon hörde verkligen hemma här, det var hennes plats i livet, hon var ett med marken under hennes fötter. Den sjöng för henne, nej inte för utan med henne i sången för livet. Det stilla, vardagliga från morgon till kväll. När hon tidigt i gryningen vandrade från huset över gårdsplan, snett ner för backen, till ladugården. Samma melodi när hon i skymningen mjölkat korna tomma, satt regeln för ladugårdsdörren för att sedan vandra uppåt mot huset och alla barnen som kanske småsprang bredvid henne ibland. Om de inte väntade inne i stugvärmen.

Kossorna dansar ut

Om sommaren är sen, nätterna varit kalla, kan det hända att korna och kalvarna fortfarande är kvar i ladugården när vi kommer till Mertajärvi. De har inte kommit ut efter den långa vintern. Å vad de längtar ut på ängen. Springa fritt i hagen och idissla gräs. Alla vill se när korna men framförallt kalvarna passerar ladugårdsdörren och dansar och hoppar av glädje ute i friheten. Vågar inte gå ner på backen, vill ha en viss distans till djuren, kossorna är stora. Fantastiska glädjeskutt! Hoppande kalvar och dansande kor gör mig lycklig, när jag får stå på bron.100-e1400784184722

Nybastad

Springer över gårdsplanen. Lämnat den varma vedeldade bastun. Orkade inte ta på mig kläderna. Det enda som ger lite värme i den kyliga kvällsluften är handduken virad runt kroppen. Nu hägrar varm choklad som mamma kokat. Sedan krypa ner i sängen, som jag delar med storasyster, stora kudden under huvudet och täcket uppdraget så långt som möjligt. Allt för att stänga ute den där irriterande myggan som helt bergssäkert kommer på besök precis när ögonen börjat se det som spelas upp i drömmarnas värld. Inget täcke över ansiktet, kan inte andas, måste ha fritt för mun och näsa.