[Där på klippkanten
Hängde du
När mästaren
Sträckte ut sin hand
Så nära]
Ett mörker
Faller
Över landet
Skuggan
Är
Kompakt
Mot marken
Andas
Djupt
Lugn
Solen kommer att:
Lysa upp
Marken där vi går
Förtvivlan
Stänger min mun
Hjärtat skriker: hjärtskärande
Ekar
Slår
[Klangen]
Befria mig
Slit sönder känselspröten
Låt det blöda
Liv-et
[Här är jag]
// Ruth med h
De där lapparna på väggen
Hur många är de?
Fem sex eller sju
Det jag inte ska visa för någon
Jag bläddrade i tidningen
De fastnade på näthinnan
Varje människa är värdefull
Hur kan det vara så
när vi spottar ut dem i havet
När vi skjuter dem i ryggen eller med blicken riktad mot oss
Unika celler blandar sig med varandra
Skickar ut signaler
I rymden
Ingen svarar
Var är du som kretsar i universum
Slöt du dina ögon
I sömn
Nervsignaler
Skälvande kropp
Anden instängd i en bana fylld av sinnesintryck
Styrkan är en orkan som drar fram över hela jorden
Du kan inte undgå den
Det finns ingen säker plats någonstans
Hur ska du fly
In i dig själv
Eller förgöra din kropp
Jag återvänder till tidningen
Låter mitt huvud sjunka djupt ner mot lapparna på väggen
Allt för att slippa se dig
Förödelsen
Är
TOTAL
När du hittade mig
Hade kaffet kallnat
Brödet var borta
Liklukten
Anföll rädslan som försvann
Aldrig har du lämnat mig mer intensivt
// Ruth med h
Oskyldigt dömd vilken klyscha
Det jag inte ska visa för någon
Hur många mil har du gått ensam tillsammans
Var är din familj?
Vem ville att du skulle komma hit
Vem vill att du ska komma hit
Ensam eller tillsammans
Du tar av mina resurser
Tär på mitt psyke
(Slicka golvet efter mig
Missa inte en smula
Mina skosulor trampar inte på dig
I onödan vill inte smutsa ner dem
Hur du ser ut spelar mindre roll
Hur du ser ut spelar ingen roll
Hur kan någon uttrycka sig så här?
Hur kan någon ha dessa åsikter
Vem är du att döma?
Jag gråter)
Du gick över gräset
Du svävade fram
I en sky av moln
Du kom tillbaka
När regnskurarna hade slutat falla
Över mig
Över hela jorden
Då kom du
Mina kläder satt som skinnet på kroppen
Mina kläder fastsatta som skinnet på kroppen
Min kropp
Dubbla skinn
På min kropp
Varsamt befriade du mig från de regnvåta kläderna
Jag var återigen i mitt eget skinn
Mitt eget skinn täckte min kropp
Tillsammans med dig
Din mjuka toning
Slutade tårarna att rinna nerför mina kinder
//Ruth med h
Det som jag inte ska visa för någon
Han var klädd som skogen
Alla människor lever vanliga liv
Alla människors vanliga liv
// Ruth med h
Jag har klivit utanför mig själv
För att överleva
Dagarna som kommer
Dagarna som gick
Att vara där
Skulle slita sönder
Min själ
Nu seglar jag
På de blå
Haven
Återvänder ”hem”
Lägg mig ner på
Backen
Skopa över sand
Och jord
Stampa
På mig
Hårt
Eller bränn mig
Strö ut mig i vattendragen
Som jag älskade
Som jag älskade
Att vara där
På marken
Med dig
Tills du krossade mig
Mina bitar
Kan lätt
Trampas ner
Jag kommer att ropa
På dig
Du får aldrig
Lugn och ro
Leta
Du kommer att finna
Mig
Samla ihop bitarna
Hela mig
Det du förmår
Jag är dig
Du är i mig
Alltså är vi samma
En
// Ruth med h