Tretton år!
Samma flickrum om än ommöblerat ett antal gånger. Omtapetserat! Nu är det blommor på väggarna. Storasyster är borta mycket. Skolan har börjat. Ny byggnad! Tegel beträder den med något av en skräckblandad förtjusning. Vad kan inte hända här? Skåp för böcker och ytterkläder. Skolvärdinnan finns där som ett skydd, ibland. Utlämnad till något ogripbart. Nu ska hon, flickan, klara av att plugga själv. Hon som kanske skulle gå om fjärde klass på grund av sjukdom hela höstterminen. Varför blev det inte så? Missade mycket hon hade behövt.
Matte är roligt! Fysiken går åt skogen. Rektorn är (har) en vänlig själ. Hon sitter där. Förstår hon varför? Orkar inte riktigt hänga med. Det går bättre när de är en liten grupp. Två tre stycken och en lärare. Då är det riktigt roligt. Men så är det bara en gång eller kanske två. Hon hade behövt det hela tiden. Kan inte koncentrera sig i en hel klass. Hon försöker läsa biologi för att klara provet. Men ack så tråkigt. Hon klarar inte det. Det är lättre att vara strulig. Uppkäftig och störa!
Är det därför hon måste flytta när hon ska börja åttan? Är det Gud som straffar hennes synder? Är det hos henne och endast hos henne skulden ligger för detta hemska beslut? Vilket hårt straff. Hon är endast fjorton år, har inte hunnit fylla det än, men snart.
fortsättning följer….
//Ruth Eberhardson