Author Archives: Ruth

Morgonen

20130729_162933_6

Morgonen kommer
Lugnet återvänder
En bit
En tid
Av livet
Se på dig nu
Min kära
Ingen vet
Kampen du lämnat
Drömmen försvann
Res på dig
Sträck ut
Varje del
Kroppen
Lever
Hjärtat
Slår
Håller varje slag
I min hand
Släpper taget
Ögon fyllda
Med tårar
Ser dig
Gå

Morgonen kommer
Lugnet återvänder
En bit
En tid
Av livet
Se på dig nu
Min kära
Ingen vet
Kampen du lämnat
Drömmen försvann
Res på dig
Sträck ut
Varje del
Kroppen lever
Hjärtat slår
Känner varje slag
I min hand
Släpper taget
Ögon fyllda
Med tårar
Ser dig
Gå

(Samma text/dikt med några små skillnader av ordval.)

//Ruth med h

När huset är sönderbombat hur känns det då

Alla goda ting är tre
Hur vet du de`

Vill ha dig
Vill ha allting
Titta på mig
Tänker inte backa
Slår mig fram
Med piskan
Vinande runt
Ducka
Här kommer jag
Om du inte ska gå sönder

Jag tar ingen hänsyn
Flytta på dig NU

Hur känns det när huset är sönderbombat
Hur känns det när trädgården är en ruin
Hur känns det när hunden är uppfläkt
Hur känns det när ni står där tillsammans

Hur känns det när grannens liv runnit ut
Hur känns det när allt tagit slut

Tomhet
Sorg
Vrede
Uppgivenhet

Solen skiner från en klarblå himmel
Röken skymmer sikten
Kan inte andas
Vet inte om det
Kan inte tänka
Märker inte av det
Sluta ber jag
Till en Gud jag trodde fanns
Försvann i mörkret
Upp i skyn
När allt rasade

Raserat
Raseri
Sliter
Min
Kropp
I
Stycken
Lägger
Ut
Bitarna
Till
Allmän
Beskådan

Hundarna
Slickar
Sig
Törstande
Strängen
Hänger
Tappar
Fäste
Jag är ett lätt byte
Håller inte samman
Rovdjuret
Käftarna slår igen
Mitt skrik
Min ångest
Fastnar i förövarens hals
Allt är över
Levande och döda
Levande döda
Tillsammans

//Ruth med h

Förgänglighet

Du kommer förbi i farten
Alltid på språng
Ont om tid – tiden är ond
Hur var det nu jag tänkte – tänkte nu
Har glömt orden som skrevs i sanden – orden som sanden skrev
Nu är de borta kommer inte tillbaka
Letar efter dig – dina ord – dem som du skrev – skrev i sanden
Kan inte finna dem – kan inte finna dig
Allt har spolats bort med tidvattnet – vi visste skulle komma
Försökte rädda det omöjliga – omöjliga räddningsförsök
Ville så gärna ha det kvar – det som fanns i sanden
Nu finns inget kvar
Sitter här och minns stunden som var vår
Sanden rinner från min hand – förändrar marken där den landar
Förgänglighet är allt jag minns – förgänglighet är allt som finns

IMG_6823

//Ruth med h

Kor, flugor och ljummen mjölk

Man tänkte att det alltid skulle finnas kor ute på ängarna. Kanske inte alls tänkte på det. Kossorna fanns, var en del i landskapet, öppna landskap. Märkligt att något så självklart som en ko, som gav oss mjölk, inte springer eller idisslare där i gräset. Flugorna som surrade runt kossorna, vad gör de nu, vad ska de göra utan kor? Det kan en undra över och bry sin hjärna med. Det är mycket som har förändrats och konstigt vore väl annars. Utvecklingen går framåt men var kommer vår mjölk från idag? När jag var liten kunde människorna ta den tomma mjölkhinken gå in i ladugården och sedan komma ut därifrån med hinken full av nymjölkad lite varm/ljummen mjölk. Det var tider det. Inga nymodigheter där minsann. Inga tvåliters coca-cola-flaskor, i konsumpåsen, som fyller på med mer socker för en dag mot vad vi fick i oss under ett helt år. Det var bättre förr med närproducerat. Eller… vad tycker du?

IMG_6201 Jukkasjärvi Hembygdsgård

Ord ord Ord ord Ord ord Ord Or

20130805_190832Alla ord är borta
Kvar finns tomhet
Saknaden av ord
Fyller min kropp
Känslan av att inte kunna greppa
Förvirrad av att inte veta
Kan inte säga
Har inte svar
Frågor du inte ställer
Hänger kvar
Undran över
Vad vill du
Vad vet du
Sörjer du
Är det tomhet
I ditt inre
Kärleken är tålig och mild
Inget annat
Jag ger dig det jag har det jag vet
Är det nog
Räcker det för dig
Förtvivlan råder inom mig
En dag ska du förstå
Den dagen kommer snart