När jag brände pengarna
Blev jag fri
Från väskan jag bar dem i
//Ruth med h
När jag brände pengarna
Blev jag fri
Från väskan jag bar dem i
//Ruth med h
Har det hänt dig någon gång att du bestämt dig för att städa hela huset, baka bullar och veckohandla. Så hittar du dig själv uppkrupen i soffan, stirrande på TV. Ska bara se klart det här programmet, sedan stänga av TV:n och starta dagens lopp. Det är så du upplever ditt kommande uppdrag, som ett maratonlopp, det gäller att vara snabb och att hålla ut från start till mål.
Helt plötsligt har det börjat ett nytt program på TV, väldigt intressant och lärorikt. Funderar om någon del av banan kan strykas, kanske bullbaket kan vänta till någon annan dag. Nu är klockan lunchdags, viktigt att inta föda för att orka med fysisk aktivitet. En liten tupplur på maten, bra för en hälsosam livsstil. Två timmar senare sträcker du ut dig i sängen och gnuggar sömnen ur ögonen. Nu är snart arbetsdagen slut, det var skönt att ta det lugnt en dag, inte göra något speciellt. Vila och återhämtning kallas det.
//Ruth med h
Jag har tänkt på det en längre tid… När vi har fått en idé kanske vi vill förverkliga den nu. Inte imorgon! Inte nästa år! Nu på en gång! Men ibland blir resultatet bättre om saker och ting får mogna i lugn och ro. Naturen har sin gång heter det.
Tänker på när jag, i våras, grävde i jorden som hela vintern legat och gottat till sig, maskarna som visade sig, stora och tjocka, både de och jorden mådde bra. Jorden var användbar. Bullar som behöver tid att jäsa för ett gott slutresultat. Orkidén som efter en lång viloperiod återigen blommar och låter oss njuta av dess skönhet, länge.
Hur vet vi när vi själva är mogna för en uppgift, ett uppdrag? Hur vet vi när det är dags att gå vidare med något vi funderat på en längre period? Finns det något facit, någon instruktionsbok, för hur länge vi behöver kompostera vår idé? Hur länge det ska jäsa innan det är dags för en skjuts in i ugnen? Hur länge behöver vi vila innan det återigen är dags att blomma ut.
Allt har sin tid
Hur vet jag när tiden är inne?
Allt har sin tid
Hur vet jag när det är dags?
Allt har sin tid
När är den rätta tiden?
//Ruth med h
Idag fick jag äntligen möjlighet att se utställningen Re Rag Rug, ett experimentellt designprojekt, tolv mattor tillverkade, av spill och överskottsmaterial, i olika tekniker. Jag lägger ut adressen till Re Rag Rugs hemsida för den som är intresserad av att veta mer om projektet (och till Murberget).
http://reragrug.blogspot.se/
http://www.murberget.se/reragrug
//Ruth med h
Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken,
ett namn som skyddar dig nu när du går.
Din ensamhet har stränder in mot ljuset.
Var inte rädd, i sanden finns det spår.
En bit av en text av Ylva Eggehorn
//Ruth med h
Drar handen genom kryddväxterna, andas in djupt, känner de underbara dofterna från timjan, mynta och lavendel. Plockar in lite för att använda till middagen, Potatis och morotsgratäng, Lax i ugnen och Sallad. Efter maten frågar jag Dexter hur det smakade, supergott blev svaret. Närproducerade färska kryddor!
Potatis
Morötter
Gul lök
Smör
Mycket grädde
Riven ost
Salt
Svartpeppar
Vitlök
Från egen odling:
Timjan
Pepparmynta
En chili (stark)
Lax
Smör
Saften från en halv apelsin
Ört och vitlökskrydda
Lite svartpeppar
Salt
Från egen odling:
Ett knippe timjan
Mynta
En chili (stark)
Paprika
Tomat
Apelsin
//Ruth med h
Morgonen kommer
Lugnet återvänder
En bit
En tid
Av livet
Se på dig nu
Min kära
Ingen vet
Kampen du lämnat
Drömmen försvann
Res på dig
Sträck ut
Varje del
Kroppen
Lever
Hjärtat
Slår
Håller varje slag
I min hand
Släpper taget
Ögon fyllda
Med tårar
Ser dig
Gå
Morgonen kommer
Lugnet återvänder
En bit
En tid
Av livet
Se på dig nu
Min kära
Ingen vet
Kampen du lämnat
Drömmen försvann
Res på dig
Sträck ut
Varje del
Kroppen lever
Hjärtat slår
Känner varje slag
I min hand
Släpper taget
Ögon fyllda
Med tårar
Ser dig
Gå
(Samma text/dikt med några små skillnader av ordval.)
//Ruth med h
Alla goda ting är tre
Hur vet du de`
Vill ha dig
Vill ha allting
Titta på mig
Tänker inte backa
Slår mig fram
Med piskan
Vinande runt
Ducka
Här kommer jag
Om du inte ska gå sönder
Jag tar ingen hänsyn
Flytta på dig NU
Hur känns det när huset är sönderbombat
Hur känns det när trädgården är en ruin
Hur känns det när hunden är uppfläkt
Hur känns det när ni står där tillsammans
Hur känns det när grannens liv runnit ut
Hur känns det när allt tagit slut
Tomhet
Sorg
Vrede
Uppgivenhet
Solen skiner från en klarblå himmel
Röken skymmer sikten
Kan inte andas
Vet inte om det
Kan inte tänka
Märker inte av det
Sluta ber jag
Till en Gud jag trodde fanns
Försvann i mörkret
Upp i skyn
När allt rasade
Raserat
Raseri
Sliter
Min
Kropp
I
Stycken
Lägger
Ut
Bitarna
Till
Allmän
Beskådan
Hundarna
Slickar
Sig
Törstande
Strängen
Hänger
Tappar
Fäste
Jag är ett lätt byte
Håller inte samman
Rovdjuret
Käftarna slår igen
Mitt skrik
Min ångest
Fastnar i förövarens hals
Allt är över
Levande och döda
Levande döda
Tillsammans
//Ruth med h
Du kommer förbi i farten
Alltid på språng
Ont om tid – tiden är ond
Hur var det nu jag tänkte – tänkte nu
Har glömt orden som skrevs i sanden – orden som sanden skrev
Nu är de borta kommer inte tillbaka
Letar efter dig – dina ord – dem som du skrev – skrev i sanden
Kan inte finna dem – kan inte finna dig
Allt har spolats bort med tidvattnet – vi visste skulle komma
Försökte rädda det omöjliga – omöjliga räddningsförsök
Ville så gärna ha det kvar – det som fanns i sanden
Nu finns inget kvar
Sitter här och minns stunden som var vår
Sanden rinner från min hand – förändrar marken där den landar
Förgänglighet är allt jag minns – förgänglighet är allt som finns
//Ruth med h